Öppna café

I den här artikeln kan du som ska starta, överta eller driva ett litet enkelt café hitta information som är viktig för dig och din verksamhet.

Informationen gäller främst kaféer där man inte lagar mat, men kan tillämpas på många typer av caféverk­samhet. Om du också ska laga mat i ditt café ställs högre krav på verksamheten och då kan du behöva ytterligare information om det. I livsmedelslagstiftningen finns ingen tydlig definition av vad ett café är. Det du serverar ska vara säkra livsmedel. Alla som serverar eller säljer livsmedel till allmänheten har ansvar för att livsmedlen är säkra att äta. Även om man har en verksamhet som inte behöver registreras hos någon kontrollmyndighet är man ansvarig för att det man säljer är säkert. Om verksamheten ska registreras eller inte beror på hur stor den är och vilken kontinuitet den har. En­staka försäljningstillfällen, som på en marknad, kan vara en verksamhet som inte behöver registreras. Andra exempel på verksamhet som inte behöver registreras är när en frisör serverar t ex kaffe och kakor, och när föräldrar bakar bullar som barn kan sälja i skolans regi. För att ta reda på om din verksamhet behöver registreras eller inte bör du kontakta din kommun.

Starta verksamheten

Kontakta kommunen: När du vill starta ett livsmedelsföretag, till exempel ett café med kontinuerlig försäljning, måste du registrera detta hos kontrollmyndigheten. I detta fall är det miljö­kontoret i din kommun. Lokaler eller utrymmen för din verksamhet måste inte besiktigas innan verksamheten påbörjas. Verksamheten får påbörjas 14 dagar efter det att kommunen har fått din anmälan. Först någon gång efter att du har startat din verksamhet gör kommunen ett besök. Kommunen tar ut en avgift när den handlägger anmälningar om regist­rering och en årlig kontrollavgift.

Det här behöver du ha med i ansökan om registrering av din anläggning:

• Livsmedelsföretagarens namn och adress
• Organisationsnummer, personnummer eller samord­ningsnummer
• Lokal, utrymme eller plats där verksamheten ska bedrivas
• En beskrivning av verksamhetens art och omfattning
• Ytterligare information som kontrollmyndigheten begär
• Tänk också på att det krävs speciella tillstånd om du vill ha uteservering. Sådana tillstånd ansöker du också om hos kommunen.

Andra tillstånd och registreringar

Det är inte bara livsmedelslagstiftningen som ställer krav på dig som ska starta eller driver ett företag. Skatteverket och Bolagsverket har en gemensam tjänst för registrering av bolag. Den kommunala kontrollmyndigheten kan upplysa om tillstånd för:

• alkoholservering och försäljning av öl
• gatuförsäljning och uteservering
• brandfarliga varor, köldmedier
• bygglov, VA-anslutning
• fettavskiljning, ventilationskontroll, sotning
• sophämtning, källsortering, farligt avfall
• returemballage

Ta reda på vilka regler som gäller

Reglerna är till för att skydda konsumenten Det finns två huvudsyften med livsmedelslagstiftningen:

• att skydda konsumenten från livsmedel som är skad­liga för hälsan
• att märkningen ska ge konsumenten tillräcklig information för att han eller hon ska kunna göra egna och säkra val. Märkning och presentation av livsmedel får inte vilseleda konsumenten.

Det här gäller för alla livsmedelsföretag

Ansvar: Du som företagare ansvarar för de livsmedel som du tillverkar, transporterar, lagrar eller säljer. Det hand­lar till exempel om att följa reglerna om säkerhet och märkning.
Spårbarhet: Det ska gå snabbt att identifiera en leverantör och ett parti.
Öppenhet: Du ska omedelbart informera behöriga myndigheter och konsumenter om det finns anledning att misstänka att ett livsmedel inte är säkert.
Förebyggande: Du ska regelbundet se över kritiska punkter i din verk­samhet och se till att kontroller görs vid dem.
Kontroll: Du ska se till att verksamheten uppfyller målen i lag­stiftningen.

Kontrollera din egen verksamhet

Vad är det man ska kontrollera? Din egen kontroll är ditt eget system för att vara säker på att din verksamhet uppfyller lagstiftningens krav och att maten du serverar är säker. Du ska ha fasta rutiner för vad som ska göras och hur det ska göras. Rutinerna bör vara nedskrivna, men det finns inga krav för ett litet café. Den här artikeln vänder sig till dig som har en enkel verksamhet, till exempel brer smörgåsar, värmer färdiga pajer och bakar bullar och kakor. Även för denna typ av verksamhet är det en del att tänka på när det gäller säker mathantering.

Skadedjur ska hållas borta: Gnagare, insekter och fåglar räknas som skadedjur. De kan föra med sig sjukdomar och förstöra livsmedel och utrustning. Du ska därför ha tänkt igenom hur du ska förebygga och bekämpa skadedjur. Lokalen ska vara ut­formad så att skadedjur hålls borta. Andra bra sätt att förebygga är att ha god avfallshantering.

Temperatur: Det är ditt ansvar att livsmedlen förvaras vid rätt tem­peratur. Det är viktigt att hålla ”kylkedjan”, dvs att kylvaror håller kyltemperatur tills de används. Det säk­raste sättet att tina fryst mat är att tina upp den i kylen.
Tillagad mat som ska kylas ner ska kylas så fort som möjligt. Mjölk som ska stå framme för gäster kan ställas på en kylplatta.

Känsliga livsmedel: Vissa livsmedel är känsligare än andra. Räkor, ägg och skinka är exempel på känsliga livsmedel som sjukdoms­framkallande bakterier kan växa på om varorna inte förvaras kallt. Om de till exempel finns på smörgåsar eller i en sallad måste dessa hållas kylda tills de ska serveras.

Dricksvatten: Om du inte använder kommunalt dricksvatten, utan tar vatten från egen/enskild vattentäkt, ska du meddela den lokala kontrollmyndigheten detta när du registrerar din verksamhet. OBS! Tänk på att också is måste uppfylla kraven för dricksvatten!

Märkning: Märkning är viktig för att man ska veta vad man köper. Huvudregeln är att alla färdigförpackade livsmedel ska märkas. Det finns dock vissa undantag. Om du i ditt café t ex säljer inslagna smörgåsar, som du själv har gjort i ordning, behöver de inte märkas. Oförpackade livsmedel som säljs över disk behöver inte heller märkas. Du ska däremot kunna redogöra för vad som finns i de omärkta livsmedlen. OBS! Tänk på att märkningen omfattar både text, bilder och övrig dekor i direkt anslutning till försäljningen, till exempel på skyltar och hyllkanter.

Spårbarhet och återkallande: För alla livsmedelsföretag ställs krav på spårbarhet. Reglerna kräver att du snabbt ska kunna tala om var du köpt eller fått dina varor. Spar därför kvitton och fraktsedlar. Du måste kunna ta fram uppgifter om leve­ratörens namn och adress. Det som bör dokumenteras är leverantörens namn och adress, vad som har köpts in, när och hur mycket. Det innebär exempelvis att man kan spara kvitton och eventuella fraktsedlar på de livsmedel man köper. Om du misstänker att ett livsmedel som du har serverat
inte är säkert måste du informera dina leverantörer och kontrollmyndigheten om detta. Om man måste återkalla ett livsmedel kan man, tack vare spårbarheten, hitta eventuella källor och spridning.

Minska risken för allergi: Allergener är naturliga ämnen som kan förekomma i livsmedel. Allergenerna, oftast proteiner, kan ge allvar­liga reaktioner hos dem som är allergiska mot ämnena. Ibland kan det räcka med mycket små mängder för att en allergisk person ska bli mycket sjuk. De livsmedel som innehåller kända allergener ska vara märkta med detta. Ibland kan allergener finnas i livs­medel genom förorening eller annat. Det är viktigt att du som livsmedelsföretagare undanröjer risken för att dina produkter blir förorenade med allergener i produk­tionskedjan.

Krav på din verksamhet

Kunskap: Som livsmedelsföretagare är det mycket viktigt att ha kunskap om smittämnen, smittovägar, personlig hygien och allergener, ämnen som kan ge allergiska reaktio­ner. En vanlig orsak till matförgiftning är otillräck­liga kunskaper om livsmedelshygien. Det är du som livsmedels företagare som har ansvar för att du och eventuell personal har rätt kunskap. Det finns inga krav på speciell utbildning.

Personlig hygien: Det ska finnas rutiner för personlig hygien, så att maten inte smittas av dem som hanterar den. Det kan handla om både bakterier, virus och allergener. Om du har sjukdom eller symtom som ger illamående, kräkningar, diarré, hosta, ont i halsen, förkylning eller sår, finns det risk att du överför smitta till livsmedel. Tänk på att man kan sprida smitta utan att själv visa symtom. Om du har sår ska du täcka dem med plåster. Sår på händer ska ha vattentåligt plåster och du bör använda skyddshandskar. Att tvätta händerna är bland det mest grundläggande inom hygien. Genom att effektivt tvätta händerna vid behov undviker man att farliga bakterier sprids till maten. Av samma skäl är det viktigt att ha rena och funktionella arbetskläder.

Lokaler och utrustning: Ditt cafés lokaler, inredning och utrustning måste vara utformade så att det är möjligt att hålla rent. Lagstiftningen ger ingen detaljinformation om hur lokaler och utrustning ska vara utformade. Du ansvarar själv för att utforma lokalerna så att de är lämpliga och fungerar.

Några tips för lokaler:

Lätt att rengöra: Det ska vara lätt att rengöra lokalen. Lokal och utrust­ning ska vara utformade så att inte smuts och mat­rester samlas. Man ska kunna komma åt att rengöra alla utrymmen. Material som kommer i kontakt med livsmedlen ska vara utformade så att de kan rengöras. I din lokal måste du också kunna rengöra och förvara utrustning. Lokalen ska också vara säker ur skadedjurs­synpunkt.

Flöde: Tänk på att utforma lokalen så att du undviker ”korsande flöden”. Det som är rent ska inte komma i kontakt med det som är smutsigt. Kunder ska inte gå genom utrymmen där matvaror bereds. Det ska finnas personaltoalett med handfat och den får inte ligga i direkt anslutning till beredningen.

Förvaring: Tänk på att det ska finnas tillräckligt med förvarings­utrymme för livsmedel och utrustning. Förvaring direkt på golvet hindrar rengöring och är därför inte lämpligt. Livsmedel, t ex råvaror och tillredda livsmedel, behöver ofta hållas åtskilda för att undvika förorening. Tänk också på om det kan finnas ämnen som kan ge allergi. Städutrustningen behöver också ett separat ut­rymme för att undvika förorening. Självklart behöver sopor ha en egen behållare/utrymme.

Disk och rengöring: Smuts och matrester ger bakterier möjlighet att växa till. Genom noggrann rengöring förhindrar man bak­terietillväxt och därmed minskar risken för att kunder ska bli sjuka av maten.Det är viktigt att hålla isär ren och smutsig hantering. Smutsig disk bör till exempel ha egna avställningsytor, för att inte smutsa ner rena redskap.

Kontroll och avgift

Produktion och kontroll går hand i hand: När du startar din verksamhet börjar du också tillämpa din kontroll av din verksamhet. Organisera eventuella rutiner, dokument, recept och liknande som används i din verksamhet. Försök utveckla och förbättra din kontroll om det går! Även om du har bra förutsättningar och din kontroll fungerar ska du fortsätta att arbeta för att förbättra dina system. Tänk på att om verksamheten förändras, t ex om du tillför nya typer av produkter, kan det ställas nya krav och krävas nya rutiner.

Kontrollmyndighetens besök: Kontrollmyndigheten, oftast kommunens miljökontor, kontrollerar att ditt livsmedelsföretag lever upp till kra­ven i livsmedelslagstiftningen.En inspektör från kommunen bedömer om din verk­samhet uppfyller lagstiftningens krav. För att kunna göra det behöver inspektören få tillträde till företagets lokaler för att kontrollera och eventuellt ta prover. Du kommer att behöva beskriva vilka rutiner du har i din verksamhet och visa eventuella dokumentation. Kon­trollen kan också omfatta uppföljning av arbetsinstruk­tioner, frågor om personalens ansvarsområden etc. Kontrollen ska fungera som stöd och möjlighet för dig som företagare och för just din verksamhet. Om in­spektören kommer med synpunkter på din verksamhet, passa då på att fråga så att du förstår problemet och eventuell koppling till lagstiftningen. Du har rätt till en skriftlig rapport på eventuella avvi­kelser mot lagstiftningens krav. Tänk på att kontrollen kan vara föranmäld, men även oanmäld. Kan du visa att du har en bra kontroll av din verksamhet, minskar behovet av kommunens kontroll.

Kommunen tar ut en avgift: Kommunen tar ut en avgift för registrering och kon­troll. Hur mycket du behöver betala i kontrollavgift beror på hur stort behovet är av att kontrollera din verksamhet. Kommunen bedömer behovet och ger dig ett beslut om kontrolltid. Varje kommun beslutar om en timtaxa för livsmedelskontrollen i kommunen. Din årliga kontrollavgift beräknas genom att multiplicera kontrolltiden med timtaxan. Exempelvis 2 timmar x 1 000 kr = 2 000 kr i årlig kontrollavgift. Även om avgiften betalas årligen är det inte säkert att kommunen besöker dig varje år. Den tid som du fått i ditt beslut är den tid som kommunen ska använda för kontroll av din verksamhet. Tiden ska täcka både förberedelser, kontrollbesöket och eventuellt efterar­bete på kommunkontoret. Restiden ingår dock inte i kontrolltiden.

KÄLLA OCH TEXT LIVSMEDELSVERKET

http://www.slv.se/upload/dokument/livsmedelsforetag/broschyrer/11-562%20SLV%20%20Kaf%C3%A9_G.pdf