Fettavskiljare för restauranger:

Varför behövs det fettavskiljare för

restauranger?

På senare år har flera kommuner märkt av ett ökat problem med fett i avloppsledningar. Fettet stelnar och fastnar på insidan av ledningarna vilket kan leda till att ledningarna sätts igen.
Att ledningar är igensatta av fett har tidigare endast uppstått i anslutning till restauranger och andra verksamheter som alstrar mycket fett, men på senare år har även andra ledningar fått det här problemet. Detta tyder på att hushållen nu använder mer matolja, flytande margarin och frityrolja i sin matlagning än tidigare. En annan bidragande orsak kan vara att förpackningar spolas ur innan de avfallssorteras. Fettrester hamnar då i avloppsledningen.

Numera ställs det krav på verksamheter som alstrar mer fett än vad normalhushållen gör, att installera fettavskiljare. Att vanliga hushåll skulle installera fettavskiljare är inte rimligt utan kommunen rekommenderar istället allmänheten att torka ur stekpannor med papper och samla rester av matolja, flytande margarin och frityrolja i en sluten förpackning och slänga det i hushållssoporna istället för att spola ner det i avloppet.
Fett är biologiskt nedbrytbart och kan i regel tas omhand i den biologiska reningen i reningsverket men det kan ställa till problem på sin väg till reningsverket. Det blir avsättningar i ledningsnät och pumpstationer som kan leda till kapacitetsminskning i ledningen och till sist kan det orsaka ett avloppsstopp. Det kan i sin tur leda till källaröversvämning i närliggande fastigheter. Fett som bli kvar i ledningar kan också bilda svavelväte i ledningen som till exempel kan orsaka betongkorrosion och betong är ett vanligt material i avloppsnätet. Det kan också skapa luktproblem. Ett enkelt sätt att undvika det är att installera en fettavskiljare.
Kommunerna har försökt att minska problemen genom att sätta omrörare i pumpstationer. Dessa omrörare slår sönder fettklumpar som bildas vilket i viss mån motverkar att det bildas större fettproppar i ledningsnätet.

Fettavskiljaren ska placeras på en plats som är lättåtkomlig för att det ska vara möjligt att enkelt tömma den och genomföra regelbunden tillsyn. De slangar som används för att tömma avskiljaren måste kunna dras utanför de lokaler där ni hanterar livsmedel. I vissa lägen väljer man därför att placera fettavskiljaren utomhus.

Krav på fettavskiljare gäller t.ex. restauranger, bagerier,

pizzerior, gatukök, livsmedelsbutiker och caféer.

Det som avgör om en viss verksamhet ska installera fettavskiljare är mängden fett som släpps ut på ledningsnätet. Om avloppsvatten från en verksamhet innehåller mer än 100 mg/liter avskiljbart fett ska en fettavskiljare installeras.

En riktigt smidig lösning:

Restaurangkyl, restaurangfrys

Restaurangkylar och frysar är fristående utrustning som är utformad för att passa restauranger och det tuffa slitage de utsätts för.

Vad är skillnaden på en vanlig hushållsfrys och en restaurangfrys? Restaurangkylar och frysar är fristående utrustning som är utformad för just restauranger. Det är absolut nödvändig utrustning för en restaurang, en stor investering som är grundläggande för att du ska kunna bygga upp en lönsam restaurangverksamhet.

1. Avgör vilken typ av kyl eller frys du behöver. Det avgörs bland annat av hur ofta du behöver öppna kylen och frysen och vilka ytor som är tillgängliga. Gör en överslagsräkning på hur stora mängder livsmedel du behöver för att driva restaurangen i en vecka. Om du tar med dig din beräkning till leverantören så kan de ofta hjälpa dig att hitta rätt storlek. Undvik att falla för frestelsen att köpa kylar och frysar som är tillverkade för privat bruk. Risken är att dessa kylar och frysar inte lever upp till kraven som ställs i ett restaurangkök.

2. Fundera på om du behöver göra någon form av tillval med extra hyllor eller andra typer av hyllor än vad som är standard i den modell du väljer. Du kan också välja till hyllor som adderar extra utrymme i kylen eller frysen, vilket ökar kapaciteten. Restaurangkylar och frysar är en stor investering, men de har vanligtvis en livslängd på minst tio år om de sköts rätt. Jämför olika tillverkares garantierbjudanden, de kan skilja sig åt.

3. Ta god tid på dig innan du gör ditt val. Med tanke på att restaurangkylar och frysar kan väga en hel del kan du behöva inkludera transport och installation i totalpriset när du jämför priset på olika modeller. När det gäller ytskikt är rostfritt stål att föredra eftersom det är lätt att hålla rent och ofta är mer hållbart än andra material. Tänk på att du ska leva med den kyl och frys du väljer i minst tio år, vilket gör att små tillval och smarta funktioner kan underlätta vardagen rejält, vilket i sin tur sparar både tid och pengar för er. Tänk därför till ordentligt och välj med omsorg, stressa inte fram till ett avslut, ta istället den tid du behöver för att jämföra olika modeller och vara säker på att du gör en bra affär.

4. Välj typ av dörrar. De flesta kylar och frysar kan levereras med glasdörrar om man så önskar. Du kan ofta också välja vilken sida handtaget ska placeras på, vilket kan underlätta det dagliga arbetet. Om kylen eller frysen ska öppnas ofta kan skjutdörrar istället för dörrar vara ett smidigt alternativ.

Restaurangkyl Linköping
Restaurangkyl Norrköping
Restaurangkyl Stockholm
Restaurangkyl Göteborg
Restaurangkyl Malmö

Kyla

• Blast-chillers
• Buffévagnar
• Dryckeskyl
• Restaurangfrysboxar
• Restaurangfrysskåp
• Glassdiskar
• Iskross
• Ismaskiner
• Kalla drycker
• Kyl & frysdisk
• Kyl & frysrum
• Kylbänkar
• Kyldisplay
• Kylskåp
• Pizzabänkar
• Saladette/salladskyl
• Vinkylar
• Väggkyl

Nu är det glassdags igen! Är förra årets glassdisk OK?

Glassdags, härligt och gott och alla är nyfikna på sommarens nya smak. Det är hög tid att se över utrustningen. Behöver du utöka med en glassdisk till?

Glass är en känslig produkt och en bra glassdisk och rätt förvaring av glass är viktigt för att hålla hög kvalitet ända till slutkund. Lukter och luftexponering kan lätt förstöra glassen, liksom för hög förvaringstemperatur och kraftiga temperatursvängningar. En god regel är att förvara glass vid så pass låg temperatur som -24°C, med tanke på de två sistnämnda faktorerna. Om temperaturen stiger påverkas strukturen och smak, iskristallerna blir större och glassen blir lätt ”grynig”. Glass ska förvaras i oavbruten fryskedja, med minimala temperaturvariationer från tillverkning till försäljning.

Se över utrustningen inför glassäsongen. Har du en glassdisk som funkar? Köper du ny glassdisk, tänk på att den bör vara GN-anpassad. Kolla att du har glasskantiner och glasskopor så att det räcker till. Kanske dags för en egen glassmaskin och egna goda specialsmaker att fylla din glassdisk med?

Visste du det här om glassingredienserna?

Innehållet i din glassdisk är rätt mycket kemi… Huvudingredienserna i glass är mjölk, socker, mjölk eller vegetabiliskt fett, smakämnen (och ibland färg). Is bildas i glassen under frysningsprocessen. Var och en av dessa komponenter är väsentliga för konsistens och smak, men det är is och luft som ger glassen den strukturen de flesta vill ha. Ju mindre iskristallerna och luftbubblorna är, desto krämigare glass. Olika smaktillsatser, t ex. choklad, frukt och bär, nötter, etc. tillkommer.

Mjölkproteiner är en viktig ingrediens i glassprodukter. Proteinet i glassen gör att fett- och luftbubblorna blir mindre, vilket är viktigt för att få den krämiga glasskonsistensen. Proteinet bidrar också till smaken.

Fett är en viktig ingrediens i glass eftersom det ger både struktur och smak, ökar krämigheten och stabiliserar de små luftbubblorna. Antingen mjölkfett eller vegetabiliskt fett används i glass.

Socker ger glass en söt smak, men det är inte dess viktigaste roll. Sockret styr mängden is som bildas under frysningen av produkten. Detta säkerställer att glassen är mjuk nog att ösas upp och ätas, samt gör den lite mer stabil, dvs. det blir inte en tunn sås genast glassen serveras i rumstemperatur.

För vissa glassprodukter behövs stabiliseringsmedel och emulgeringsmedel. Stabilisatorer tillsätts för att förbättra glassens konsistens och förhindra att den smälter för fort och är oftast vegetabiliska. Emulgeringsmedel är vanligen vegetabiliska oljor eller äggprodukter.

… ja, det är mycket med glass. Gör du egen glass vet du hur viktigt det är med proportionerna, för att få bästa smak och konsistens. Enklast är hitta en riktigt bra leverantör och fylla sin glassdisk på så vis.

Restaurangexperten Magnus Hellström